I en värld där böcker inte bara säljs på innehåll utan också på form och visuellt uttryck blir frågan om bildrättigheter allt viktigare. Oavsett om du är författare som driver egenutgivning, eller om du arbetar på ett förlag, är det avgörande att förstå hur bilder får användas, var de kan köpas in och vilka juridiska risker som finns. En bild på ett bokomslag, i en marknadsföringskampanj eller i en e-bok kan verka självklar – men bakom varje bild finns upphovsrättsliga regler som inte får förbises.
Varför bildrättigheter spelar roll
En bok är mer än sin text. Omslaget ska locka, författarporträttet ska skapa igenkänning och bilder i marknadsföring ska väcka känslor. Men bilderna är ofta skapade av någon annan – en fotograf, en illustratör eller en bildbyrå – och deras arbete skyddas av upphovsrätten.
Den som använder en bild utan tillstånd riskerar skadestånd, juridiska processer och i värsta fall skadat rykte. För både författare och förlag kan det bli dyrköpta misstag.
Fria bilder vs. licensierade bilder
Det finns olika sätt att skaffa bilder:
- Creative Commons (CC): Vissa bilder får användas gratis, men ofta med villkor som att fotografens namn ska anges.
- Royaltyfri licens (RF): Du betalar en engångssumma och får sedan använda bilden inom vissa ramar.
- Rättighetskontrollerade bilder (RM): Licensen är begränsad i tid, plats eller användningsområde.
För professionella produktioner, som bokomslag eller kampanjer, väljer många förlag att använda etablerade bildbyråer för att vara säkra på att rättigheterna är i ordning. Ett exempel är Maskot bildbyrå, som erbjuder ett brett utbud av bilder för olika behov.
Upphovsrätt i korthet
Enligt svensk upphovsrättslag (Lag 1960:729) uppstår upphovsrätten automatiskt i samma stund som ett verk skapas. Fotografen, illustratören eller konstnären behöver alltså inte registrera sitt verk för att skyddet ska gälla.
Vad innebär det i praktiken?
Ingen får använda bilden utan tillstånd
- Att använda, kopiera, sprida eller ändra en bild utan tillstånd är ett brott mot lagen.
- Det gäller oavsett om bilden finns på en blogg, sociala medier eller i tryckt form.
- Även privatpersoner omfattas, inte bara företag.
Tillstånd ges genom licens eller avtal
- Du kan få tillstånd direkt från upphovspersonen (t.ex. ett skriftligt avtal eller mejl).
- Du kan köpa licens via en bildbyrå (t.ex. Mostphotos, Adobe Stock, Shutterstock). Där regleras användningsområde, upplagor, tid och ibland geografiskt område.
- Licenser kan vara royaltyfria (RF) – engångsbetalning, men begränsade rättigheter – eller rättighetsskyddade (RM), där varje användningstillfälle avtalas separat.
Skyddets längd
- Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovspersonens död.
- Efter det blir verket allmän egendom (public domain), men namnangivelse (ideell rätt) ska fortfarande respekteras i vissa sammanhang.
Två delar av upphovsrätten
- Ekonomiska rättigheter
- Rätt att bestämma över kopiering, spridning, uthyrning och försäljning.
- Upphovspersonen kan sälja eller licensiera dessa rättigheter.
- Ideella rättigheter
- Rätt att bli namngiven som skapare.
- Rätt att motsätta sig kränkande ändringar eller användningar av verket.
- Dessa kan inte helt överlåtas – de följer alltid upphovspersonen.
Konkreta exempel
- Du hittar en fin bild på Google och använder den i en annons → olagligt om du inte har tillstånd.
- Du anlitar en fotograf för en produktfotografering. Om inget annat avtalas → fotografen äger fortfarande rättigheterna, du köper bara en begränsad användning.
- Du köper en bild från en bildbyrå med ”webb-licens”. Du får då använda bilden på din webbplats, men inte i en tryckt broschyr → begränsad licens.
- En illustratör dör år 2000 → verken blir fria att använda först 2071.
Vanliga misstag författare och förlag gör
Trots goda intentioner är det lätt att snubbla i bildrättighetsfrågan. Några klassiska fallgropar:
- Att använda bilder från Google-sökningar. Bara för att en bild är lätt att hitta betyder det inte att den är fri att använda.
- Att glömma att ange fotografens namn. Många licenser kräver detta.
- Att återanvända bilder utanför licensens ramar. En bild köpt för ett bokomslag får inte alltid användas fritt i sociala medier eller reklammaterial.
- Att inte planera för att köpa svenska bilder eller andra nationella stockbilder när det behövs.
- Att arbeta med opålitliga partners för bildmaterial.
- Att inte ha budget för bildinköp — att “låna” bilder är aldrig värt risken.
Bildernas roll i marknadsföring
Författare konkurrerar i dag på en hårt pressad marknad. Ett genomarbetat omslag och tilltalande marknadsföringsbilder kan vara avgörande för att nå ut. Men det kräver också att man vågar investera i rättigheter.
Här kan bildbyråer som Maskot fungera som en trygg lösning, eftersom de erbjuder professionella bilder med tydliga licenser – vilket sparar både tid och oro för rättsliga problem.
- lag får inte automatiskt användas i annonser, sociala medier och affischer.
- Att tro att ”royaltyfri” betyder gratis. Det betyder bara att du inte betalar per användningstillfälle.
Hur författare kan arbeta smart med bilder
För egenutgivare är det extra viktigt att förstå processen. Några tips:
- Välj rätt bildkälla. Använd seriösa bildbyråer eller anlita fotografer/illustratörer.
- Spara alltid licensavtalet. Då kan du visa att du har rätt att använda bilden om någon ifrågasätter det.
- Tänk långsiktigt. Om du planerar att använda samma bild i flera kanaler, se till att licensen täcker alla dessa användningsområden.
- Var kreativ. Egenproducerade foton eller illustrationer ger en unik identitet och eliminerar många rättighetsfrågor.
Förlagens ansvar
Förlag har ofta rutiner för att hantera bildrättigheter, men även där kan misstag ske – särskilt när tempot är högt. Några viktiga punkter för förlag att tänka på:
- Ha tydliga checklistor för varje projekt.
- Utbilda personalen i upphovsrätt.