Instagram boklungaInstagram boklungaInstagram boklungaInstagram boklungaInstagram boklunga

Tvåhjärtat

Författare: Marija Fischer Odén
Titel: Tvåhjärtat
Serie: Tvåhjärtat, del 1
ISBN: 9789198458220
Sidor: 260
Förlag: Undrentide förlag
Läst som: Bok
Betyg: 2 av 5
Recensionsexemplar från författaren

Det är hungertid, orostid – en tid av korta somrar med magra skördar och långa, hårda vintrar. Rädslan följer i hungerns spår, och får en jordemor att gå ut i skogen för att sätta ut det märkliga hennes egen svärdotter fött. Sju år senare måste hon ge sig av för att finna varelsen tillsammans med sin svartsinte son och sin lärling. De förföljs av korpar och får ett lodjur som vägvisare, och snart märker de att skogen döljer sådant de trodde bara fanns i sagorna. Samtidigt sprider sig skräcken vid kusten när hemrifolkets första kung samlar den största armé någon sett.

Här sitter jag, med svettiga armhålor och dunkar stilla huvudet mot bordsskivan. Jag vill ju vara en såndär som är 100% ärlig i recensionerna. Jag tycker det är viktigt, men det är också lite ångestframkallande ibland. Så, låt oss börja: Vaaarför?! Den kunde ju ha varit så bra!

För första gången har jag kluddat i en bok. Jag har fyllt sista blanka bladet i den med tankar jag haft medan jag läst. Sånt som gjort mig förvirrad, brydd eller bara skrivit sidnummer där jag gjort markeringar i texten. Det som känns absolut tydligast för mig är att ett mycket mycket större redigeringsarbete skulle behövts. Det är väldigt mycket meningar som beskriver ingenting. Samtidigt som beskrivningar av karaktärer och platser är vaga, uteblivna eller bara märkliga. Tempot i boken gör mig förvirrad, vissa kapitel utspelar sig under vad som verkar vara några minuter, för att i nästa ha förflyttat sig dagar. Trots att grundstoryn är intressant, man känner att Maija verkligen har koll på den fornnordiska mytologin och fått till några riktigt coola scener, så känner jag kanske att hon inte riktigt lyckas få med mig som läsare. De delar av boken som känns mest genomarbetad är prologen och epilogen som är riktigt bra. Jag hade önskat att hela boken hade hållt samma kvalité som de.

Det kan innehålla lite spoiler här nedan:
Jag upplevde även att karaktärerna agerar ologiskt. För mig är det viktigt att karaktärerna agerar rimligt eller logiskt utefter premisserna. Något jag tyckte var väldigt märkligt var Björns agerande efter att ha drömde mardrömmar gång på gång om "vidundret", att han var så rädd för det. Hur han drömt att hans älskade Räv skulle bära på det här fasansfulla och att det skulle ta hennes liv. Det faktum att han var SÅ rädd för det, blev så himla konstigt när han pratar med Lin och hon berättar ungefär att "Ja, de du drömt var sant. Så gick det till. Och jag gav barnet till en gubbe, så det lever:" Och då helt plötsligt blir han istället arg på Lin för att hon tagit ifrån honom hans barn. Jag förstår inte tankegången där, det blir väldigt märkligt.

Över lag förstår jag inte karaktärerna. Jag får inget grepp i vilka de är, hur de ser ut eller hur gamla de är. Bris och Sten till exempel, jag trodde de var små barn. För de beskrivs som de ena sekunden, andra har de tydligen vuxna manshänder och är vuxna? Sen är de nästan vuxna, unga män. Hur gamla är dom?
Lin, hon verkar vara jättegammal, alltså nästan ganska risig tantis. För att sedan behöva tokspringa genom skogen i flera dagar. Borde inte hon få en hjärtinfarkt eller något? Alltså jag vet inte något om någon. Jag vet att Björn har bruna ögon. Det är en sak jag kan säga med säkerhet.

Eller när man får följa Storm, tydligen så har han tagit Bååt till sin fru. Vilket jag inte förstår heller. Och när han hämtade henne, mot sin vilja för att våldta henne, vad fan hände med hennes föräldrar? De är helt borta ur den här berättelsen. Ingen verkar bry sig om Bååt. Det är så mycket man skulle behöva veta, som man inte får veta.

Jag har även nämnt märkliga beskrivningar. Det är väl såklart inte fel egentligen, det är bara att för mig blir det märkligt. Men underhållande! Jag gillar de som fastnade, mest för att det blir lite roligt. Här är mina tre favoriter:
- Det var någon gång som en bröstvårta blinkade. (Den skymtade fick jag det till att betyda).
- Direkt citat: "Hon kunde fortfarande inte känna igen några ord, det var mer som om talaren lät och samtidigt rörde tungan ut och in i munnen...." Alltså det här är hysteriskt roligt tycker jag. Jag tänker på 2-åriga "brorsdottern" som har ett läte där hon bara låter samtidigt som tungan åker ut och in i munnen.
- Direkt citat "Det var mörkt i magen som på en val.." Hur mörkt är det?

Sen var det något om att lodjurets huvud var så stort att Utter knappt fick armarna runt det. Och då tänker jag att Utter har väldigt korta armar, för jag vet inte. Så stor upplevde jag inte att lodjuret var om den var hög som en kalv. Sen om jag tar ut mina egna armar och formar en cirkel så måste huvudet vara enormt annars.

Men ja, tyvärr så hade jag svårt att gilla den och det känns tråkigt att säga, för den har allt jag annars gillar. Det var liksom prologen och epilogen som var höjdpunkterna för mig. Och det var först i epilogen som det verkligen började kännas intressant och att jag ville läsa mer. Vi får se om jag ger mig på fortsättningen. Jag tänker också att, det här är första boken Marija skriver, hon kanske bara behöver hitta sitt sätt att skriva helt och ju mer man skriver ju bättre blir man. Förhoppningsvis blir det bara bättre.

För den nyfikne finns boken att köpa på
Adlibris | Bokus

Gillar

Kommentarer

Sandra Bergqvist
Sandra Bergqvist ,
Det ges verkligen ut många böcker som inte håller litterär kvalitet, och som borde ha korrlästs av någon kunnig om de nu ändå fick lov att bli utgivna. Men jag tycker även att det är givande att läsa litteratur där en hittar "fel", och det ger definitift en mer nyansrik och trovärdig blog!
www.bokkoll.se
boklunga
boklunga,
Ja, det håller jag med om. I det hät fallet var det så synd för idén med boken är så bra! Absolut, så är det. Det är också bra att kunna jobba på att vara kritisk utan att vara taskig. Det är roligt med rants, men det är kanske inte så konstruktivt. (Även om jag gillar att läsa rants osv haha)
nouw.com/boklunga
Bokhuset
Bokhuset,
Vilken bra recension! Även om du ger kritik så gör du det snyggt och konstruktivt. Snyggt hanterat. Och ja, jag kommer spamma dig med kommentarer under dagen när jag försöker läsa ikapp 4 månaders bloggfrånvaro. 😊
bokhuset.ax/
boklunga
boklunga,
Haha den var verkligen obegriplig. Äntligen är du tillbaka i bloggosfären! Jag hörde något om att du spelat Zelda. Välkommen tillbaka!
nouw.com/boklunga
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229