Sveket vid sjön

Författare: Susanne Trydal & Daniel Åhlin
Titel: Sveket vid sjön
Serie: Hallahem del 2
ISBN: 9789175578682
Sidor: 255
Förlag: Hoi förlag
Läst som: Bok
Betyg: 5 av 5

Om du inte läst första delen,Hallahem - Staden under berget, men skulle vilja läsa serien, kan du istället läsa recensionen av första boken. Är du inte obekväm med spoilers kan du såklart passera gå.

Bortbytingarna Tilda och Torun lyckades tillsammans med sina vänner rädda vittrornas stad Hallahem undan människornas förstörelse. Men nu har ett betydligt farligare hot vaknat. Ett uråldrigt sällskap som i hundratals år jagat skogarnas väsen är vitterfolket på spåren. Sällskapets anhängare finns närmare än flickorna någonsin kunnat ana. Vem kan de egentligen lita på?

Dessutom ställs de inför ännu fler nya utmaningar och frågor som kräver svar. Hallahem skakas av interna strider med osäker utgång. Vart tog deras vän Grim vägen efter skalvet i berget? Hur ska både vittror och människor handskas med skogsrån och sjörån som blivit allt aggressivare?

Sveket vid sjön är den andra delen i trilogin om Hallahem. Läs också den första delen Staden under berget.

Jag tokälskar den här serien alltså, den är så bra. Det känns som en perfekt serie att läsa högt tillsammans med kids dessutom. Den tar upp så många saker som går att diskutera med barn. Religion, främlingsfientlighet, familj, vänska, och jag gillar verkligen vänskaperna i den här boken, de är så himla himla fina med varandra.

Det är väldigt intressant att följa Johannes och relationen med hans farfar Emanuel i den här boken. Han (Emanuel) känns som ett riktigt praktexempel på någon som lever kvar i det förflutna, med massa ilska inför något han inte förstår eller är mottaglig för att ändra uppfattning om. Det som är annorlunda skrämmer honom och det är så jobbigt att läsa om hur han försöker få in det här i Johannes också. Att alla av Vitterfolket är onda och hemska. Trots att han är bästa vän med Tilda och ju vet att hon inte är det minsta ond. Man får följa Johannes och hur han brottas med de här känslorna. Av att vilja göra sin familj stolt och lita på det farfar säger, men samtidigt känner att det är så fel. När vi är barn litar vi ju på våra vuxna att de vet bäst. Det är så vi många gånger formas. Därför är det härligt att läsa om kids som faktiskt är lite kritiska mot vuxnas beteenden.

En annan sak jag tycker är intressant är de inslag av religion, och i det här fallet kristendom. Den här gruppen, Vakarna, gör saker i guds namn. De har åtagit sig det här uppdraget att vara människornas och kyrkans beskyddare. Och jag kan inte låta bli att göra kopplingar med dagens samhälle. Det är hela grejen med att "vi är så mycket bättre än dom", och den inställningen är såklart inte kopplad med att vara kristen *ALERT ALERT*. Många är så rädd för det främmande, det man inte förstår. Det är inte så stor skillnad mot för dagens rasism där det är så många åsikter om andras religion och kultur. Och jag tycker författarna gestaltar det på ett så himla bra sätt. Barn föds ju inte med ruttna åsikter, de ser bara människan. Sen är det de vuxna som prackar på dem sina åsikter. Tack för dom som vågar ifrågasätta.

Kommer inte kunna vänta med sista boken. Kommer sluka den i ett naffs nu. För jag måste veta hur det går för Tilda, Torun och Johannes.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229