Mina största läsbesvikelser

Jag är för det mesta väldigt positiv till det jag läser, och därför är det ganska sällan jag känner mig snuvad på konfekten. Man kan väl säga att jag är en ganska lätt läsare att göra nöjd. Det kan höra till att jag är sån som person också, jag lägger inte så stor energi på att se det dåliga, utan hellre de bra delarna. Men ibland händer det också att jag läser böcker som jag, tjae kanske inte hatar, men ogillar. Starkt i vissa fall. En av dessa kan jag ärligt säga att jag hatade. Om jag går tillbaka i mitt Instagramflöde så har jag skrivit följande om dessa tre böcker.

3. Mina smala axlars längtan av Maria Frensborg
Instagram: Jag hade kanske lite för höga förväntningar på den här boken. Många har sagt att den är så bra. Och att den utspelar sig i Härnösand. (Många platser stämmer för visso men många gör också inte det, åtminstone känns det inte som att det är Härnösand.) Efter förra läsningen (Nattens cirkus) borde vad som helst ha varit bättre. Men tyvärr är inte den här nå vidare intressant. Den lämnar också många frågor. En av de mest intressanta relationerna i den här boken är den som är mellan huvudpersonen, som jag inte ens kommer ihåg namnet på och då läste jag ut den här boken för typ 16 timmar sedan, och hennes mamma. Tyvärr utvecklas det inte något som helst kring varför mamman är sängliggande större delen av dagarna och löst drar det förbi en scen där hon är uppenbart pillerberoende. VARFÖR?! Och så skör, hela hennes liv verkar kretsa kring att få fläta dotterns hår och jag fattar inte varför? Är hon psykiskt sjuk? MAGDA! Nu kom jag på vad huvudpersonen hette, ja ni märker ju vilket intryck hon lämnat efter sig 🤤😴 Den enda vettiga personen i den här boken är hennes bästa kompis Petra, som hon för övrigt är less på för att hon ”inte fattar nåt” fast hon har mest och bäst koll på allt och är en riktig kompis. Den enda som inte fattar nåt, är Magda och jag hatar henne...

Jag hatar Magda. Man Maria Frensborg skriver bra, man behöver liksom inte tvinga sig igenom boken. Men den saknar så många viktiga delar tycker jag. Man får inte svar på frågor som verkligen behöver besvaras. Folk omkring mig och låntagare var helt besatt av den här boken för den var ju så himla bra. Men jag förstod inte grejen.

2. Nattens cirkus av Erin Morgenstern
Instagram: I helgen läste jag ut Nattens cirkus av Erin Morgenstern. Jag har haft ögonen på den ett tag och den har blivit så himla hyllad när den kom. Den borde egentligen vara helt i min smak med lite fantasy sådär. Och den känns ändå ganska verklighetstrogen trots dessa magiker och fantastiska cirkus. Men, och det är ett stort jäkla men, eller egentligen flera.

Den är ett sånt sömnpiller. Det händer i stort sett ingenting. PÅ 30 ÅR! Jag brukar heller inte ha problem med parallellhandling, men det hoppas ständigt mellan årtal och datum och karaktärer och platser. Jag fattar ingenting. På baksidan läser man att det ska vara en passionerad kärlekshistoria inbakat i allt det här...var då? Dom är kära i varandra i typ 20 år men ses aldrig, pratar knappt och kysser varandra typ 2 gånger på dessa år. I just don't get it. Huuuur kan den här boken ha fått så bra recensioner. Jag verkligen avskyr hur den är skriven också. Ju mer jag tänker på att jag ödslade all den här tiden på att läsa den ju argare blir jag.

Kort och gott. Den sög. Jag ville verkligen gilla den och jag är inte särskilt svårflörtad, men den sög.

Ja. Den sög, big time. Det hände verkligen ingenting. Jag tråcklade mig igenom den och var mest förvirrad hela tiden. Och var jag inte förvirrad var jag uttråkad. Och den sagda episka kärlekshistorien.. jesus alltså. En nunna har hetare kärlekshistorier än karaktärerna i den här. Det som är så provocerande är att själva idén med den är jättebra, och cirkusen är jättecool. Men det liksom blir inget av det. Jag tänker mig att författaren skrev en hel bok från början. Sen rev hon sönder den och la bitarna i en tombola och bara satte ihop den på måfå igen sen. För det är ungefär så att läsa den.

1. Rök av Dan Vyleta
Instagram: Längst upp på omslaget till den här boken står det "...Rök fyller luckan efter Harry Potter och Phillip Pullmans Guldkompassen."

*syrsor som spelar*

Inte alls mycket att leva upp till. Den som har sagt det, kan fan inte ha läst boken. Jag är förvånad över min egna ihärdighet att läsa ut dessa 500 sidor av rent dravel. Storyn är totalt meningslös, och hade dom ändå löst något eller kommit fram till något i slutet av den här sörjan kanske det hade känts värt att ha tråcklat sig igenom den. Men icke. Inte ens språket i boken var bra. Så om du någon gång skulle vilja ge bort något till någon du avskyr. Välj Rök.

Jag var så arg när jag läst ut den här. Och jag blir fortfarande så arg. För den var så himla dålig. Det enda som ens liknar Harry Potter, är att dom bor på en skola typ. Och att det är i England. Det innehåller en tågresa. Det är väl typ det hela. Inget händer, dom kommer inte fram till något och den innehåller så jäkla mycket misogyni och smörja att jag blir rent förbannad. Sen tänker jag på det där, att den skulle fylla luckan efter HP, HUR?! Det är min fråga. HUR?! För det enda den fyller, är allt HP saknar. Och det saknas av anledningen att det är skräp. Förlåt till dig som läser som gillar den.


Aaa, nu känns det bättre. Nu har jag rantat klart. Vilka är dina största läsbesvikelser? Låt oss klaga tillsammans!

Gillar

Kommentarer

ayyah
ayyah,
fin blogg!
nouw.com/ayyah
boklunga
boklunga,
tack så mycket 😁
nouw.com/boklunga